Flykt

Jag borde ringa en massa samtal. Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, reseräkningen o.s.v. eller kanske träna, laga mat, tjata på barn om läxor men orken och engagemanget lyser med sin frånvaro. Jag känner att jag behöver fly verkligheten en smula istället för att ägna mig åt alla måsten. Så jag masar mig upp från soffan och sveper en extra trippel, d.v.s. två Alvedon a 665mg och en Ipren, och drar! Första anhalt blir ridskolan. Åh, vad hästar är vackra djur! Jag sitter en stund på läktaren och tittar på dotterns lektion, pratar och umgås lite med andra frusna föräldrar. Det är lättsamt! Efter lektionen ska alla hindren plockas in och jag hjälper till med att hålla stallets tryggaste ponny. Hon bryr sig inte om mina kryckor, utan låter sig villigt gosas med, snäll häst! Därefter ska sonen hem från scouterna. Jag kommer lite för tidigt, och de har precis tänt en liten eld uppe vid lägerplatsen. Det är mörkt och blåsigt men elden och stämningen är så inbjudande. Ledarna berättar en saga och vi sjunger en sång innan lyktan släcks och mötet är slut. Ibland kanske man inte ska grunna så mycket, utan istället acceptera att saker och ting är det är. Och fly verkligheten när sanningen blir alltför påträngande. Jag vill införa mera verklighetsflykt i vardagen!

Sinnesro