En vecka senare

Nu har det gått en vecka sedan vår dramatiska färd till akuten och till de icke så minnesvärda timmarna på barnintensiven. Jag kan bara konstatera att akutsjukvården och barnsjukvården är fantastisk. Barnläkarna och sköterskorna har ett sånt sätt att de måste helt enkelt vara de bästa av de bästa. (Sturesson i Ängelholm samt några till undantaget!)  De förklarar och tar sig tid inte bara för sonen utan också för oss föräldrar. Det är inte bara en patient utan faktiskt tre: mamma, pappa och barn. Som vi känner oss omhändertagna! Minsta lilla grej kollas upp. Det känns så tryggt. Här har framför allt hustomtarna, förlåt husläkarna, mycket att lära. De skulle behöva lära sig empati, att lyssna och förstå att saker tar tid. Som patient är du först säker när du passerat dessa sjukvårdens prövande grindvakter. "Är du verkligen sjuk lille vän?" Vi patienter är verkligen helt utlämnande tills vi kommit igenom denna trånga grind och nått fram till de riktiga läkarna, specialisterna. Här först kan vi ta del av den fantastiska vård som vårt land erbjuder.

Tummen upp!