Definierar ilska och lugnar ner mig

På väg till jobbet idag på morgonen hamnade jag bakom en stor traktor. Min vanligtvis så snabba bilväg blev till en mycket långsam bilkö. Min första tanke, där jag satt i bilen och lyssnade på min ljudbok, var att köra om fortast möjligt. Och jag avundades de som låg precis bakom traktorn, och lätt kunde svänga förbi. Varför skulle just jag ligga här bakom och puttra på ett mycket långsamt tempo? Jag vill inte inordna mig stillatigande i ett led. Jag ska framåt. Precis då insåg jag mitt problem, roten till min ilska som puttrat inuti mig så många dagar. Jag vill inte ligga på soffan igen, instoppad och tillplattad! Efter nästa operation om elva dagar väntar lång tid på sjuksängen. Tanken gör mig helt matt. Nu kan jag röra mig, jobba, plocka och pyssla här hemma. Jag har frihet att köra om traktorn och slippa ledet. Men tänk om jag kanske kunde orka att cykla till jobbet? I och med nästa operation kanske det skulle vara en möjlighet? Det skulle innebära en ännu större frihet. Jag ler, och kör sakta i ledet bakom traktorn. Till hösten tar jag cykelvägen istället!

En traktor!