Dags för skratt!

Igår kväll såg jag en hysteriskt rolig film på bio. Det var så underbart att skratta riktigt ordentligt! Men på väg hem blev jag så sorgsen då jag plötsligt insåg att jag egentligen inte skrattat så på ett halvår. Skrattet blev till gråt bara mitt i! Det bara sköljde över mig. Fy vad tungt det är med operationer och rehab. Det är så kämpigt att inte må bra och fungera normalt, vad normalt egentligen är? Det suger med värk, vila och en massa längtan till något annat än soffans gråa stoppning och vardagsrummets vita väggar. Sonens olycka blev liksom grädde på moset. Kanske är det så att en massa spänning börjar släppa nu, att vi börjar få nya perspektiv? Det har gått bra med oss både två, suveränt faktiskt, och jag tror vi börjar slappna av. Det har lättat! Det är hög tid att börja skratta en massa. Vi står inför en nyorientering i livet. Den ska definitivt innehålla mycket av livets goda!

Plocka livets goda!

P.S missa inte min favorit http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1111&artikel=5871573