Det känns bättre

Kroppen har lugnat sig. Hand och fot är nästan tillbaka till normalläge. Bäckenet känns också bättre. Tänk vad snabbt det kan svänga. Vad skönt att jag behöll mitt lugn (någorlunda i alla fall) och inte började analysera för mycket varför smärtan ökat. Det är så lätt att gräva ner sig i orsak-händelse-konsekvensträsket istället för att bara vara. Vi måste lära oss att inget är konstant. Saker och ting ändras ständigt. Och om vi börjar ställa för många frågor blir det bara jobbigt, ibland ska vi bara låta det passera och försöka, det är inte lätt, att tänka på något annat. Självklart ska vi inte släppa ansvaret för våra onda kroppar men jag tror att vi mår bra av att unna oss en paus då och då. Samtidigt får den senaste veckans dipp mig att inse, att min kropp är otroligt känslig och sårbar. Jag måste tänka på vad jag gör och hur jag gör det, nästan alltid!

Lämna företräde i livets hjul!