Piggelin

Det tjöt i öronen av trötthet när jag kom hem från jobbet idag. Dessutom kände jag mig otroligt stel i bäckenet. Jag är inte van att sitta så mycket. Hur ska jag orka jobba, och jag som inte ens jobbar hela dagar? Det blev vila på soffan direkt innan barn, mat och kisse började kalla på uppmärksamhet. Framförallt drog muskulaturen ihop sig men fogarna kändes okej. Efter en kort "power nap" och stor kopp kaffe kände jag att livsandarna började återvända. "Nu eller aldrig", tänkte jag, "upp och träna"! Efter femton minuter på cykeln blev det mina gamla vanliga övningar, ståendes och på matta, bäckenlyft, benlyft, lätta situps, hantlar, knäböjningar och armhävning mot vägg med mera. Idag glömde jag inte att stretcha ordentligt. Det är en smula trist att alltid slita med nästan samma övningar dag ut och dag in, men samtidigt ger det mig trygghet. Jag vet vad jag klarade igår och kan lättare mäta förändringar, se framgångar, och så kan jag övningarna i ryggmärgen så att sägas. Träningen gjorde mig gott. Musklerna slappnade av och stelheten försvann. Och så blev jag piggare, nästan i alla fall!

Liten blir stor, gäller både son och solrosor.