Jag tar tillbaka mina gamla jaktmarker

En gång i tiden jobbade jag inne i stan. När arbetsveckan var över brukade jag gå, till fots, från den ena sidan stan till den andra. Det tog ett tag. Jag passerade människor, byggnader och gick in i en och annan affär. Det var en sådan frihet då veckan var över, en sådan avkopplande känsla! Allt det där slutade jag förstås med. För att gå på stan med bäckensmärtor är allt annat än avkopplande. Periodvis har jag trott att jag utvecklat torgskräck, öppna ytor med en massa människor - hjälp! "Tänk om någon går in i mig och krockar!" Och i mitt bäcken har smärtan stegrat steg för steg. I torsdags var det sex månader sedan min senaste operation, och i lördags var det dags att fira. Jag bestämde mig för att det var dags att återta mina gamla vanor. Jag åkte mot stan, alla människor och myllret. Det var lite som att komma ut efter en lång tids sjukdom, hm så är det visst! Färger, former och rytm var lika som förrut men ändå olika. Jag hade bestämt mig för en liten tur men allt lockade och inget bäcken protesterade. Jag gick på och jagade som alla andra! Det fungerade. Och jag har ingen torgskräck, istället har jag ett nytt stärkt superbäcken. Med det kommer man långt, just nu bara något kvarter men jag siktar på att ta tillbaka hela storstan...

Jag är med!