Glädjande!

Det har snart gått över ett år och ett halvt sedan jag började med bäckenbloggen. Först var det inlägg varje dag och sedan har det glesat ut. Men jag skriver på, för mitt behov att prata bäcken finns kvar. Och det kommer nog alltid finnas där. Under så många år var det en sådan stor del av mitt liv, ständigt detta värkande bäcken, överallt hela tiden, och satte käppar i hjulet. Från att ha varit en person innan blev jag en annan när bäckenproblemen började. För vem kan åka slalom, rida och hänga i stall, segla, scouta i skogen eller renovera hus när bäckenuppluckringen består år efter år? Från att ha varit en extremt aktiv person blev jag en värkbult, en skrumpen gumma med smärta till slut överallt i alla leder utom knäna. Oj, vad jag funderade bakom husknuten på orsak, verkan och framtid. Men! Aldrig i mitt liv hade jag kunnat föreställa att jag någonsin igen skulle kunna må så bra som jag gör nu! Jag kan gå igen, även om det gör lite ont till och från, som när jag tränat för mycket. Först kom min reumatismdiagnos och en massa fantastiska läkemedel, och sen tilllslut steloperationer av SI-lederna! Fantastiskt! Ängelholm kommer alltid ha en särskild plats i mitt hjärta! Så idag är jag så glad. M. har också kvardröjande bäckenproblem till en sådan grad att hon till stor del är sängliggande. Kika in på http://foglossning.blogg.se Nu har också hon fått guldbiljetten. M. ska få träffa dr. Bengt Sturesson i Ängelholm. Jag hoppas verkligen att hon snart mår lika bra som jag! Lycka till M.

Hästar är bäst! Eller hur M.?