Äntligen!

Jag har bara gnällt och gnällt några dar, och varit super sur! Det har känts som om det goda humöret legat allra längst ner i ryggsäcken och varit helt omöjligt att dra fram. Men så äntligen! Huvudvärk, mensvärk och intensiv bäckensmärta var borta i morse när jag vaknade! Och hela marken var täckt av vitt guld. Det såg så otroligt vackert ut, samtidigt som pudersnön gav en välbehövlig andhämtning från våren. Med böcker, film, padda och virkning har jag försökt roa mig på soffan. Och allt det roliga det missar jag! Livet händer där ute, långt bort från min soffa! Men så idag känns det som om livsandarna kommit tillbaka. Det gör inte så ont längre, och det gör allt så mycket roligare. Och jag vet att sjukgymnast M. tycker att jag bara ska ta korta promenader just nu. Men himlen är så blå och snön är så vit. Det blev en lite längre promenad i skogen i fullt solsken. Bäckenet klarade sig fint, hela jag njöt. Det ger hopp! Äntligen känns det bättre!

Gnistrande väder!