Reflektion

Okej, nu är jag inte sur längre. Istället har en bedövande trötthet i kropp och själ fullkomligt slagit ut mig. Med sjukgymnast M. och makens hjälp har jag reflekterat en hel del över mitt beteende. En sak står klart; jag har drivit på som en virvelvind, med ett närmast maniskt sätt att vara den senaste tiden. Allt har jag velat förändra hemma och på jobbet, fort och smidigt! Jag har varit för mycket. Det är som om att jag kommit ut ur en stor bubbla och nu vill jag bara leva livet. Maken beskriver mig som överpigg ekorre som skuttar runt hela tiden. Och tränat har jag gjort alldeles för tokmycket. Det har blivit både gångträning och långa pass på cykel och matta samma dag. Vilan har jag helt bortprioriterat. Men jag måste ge mig själv en chans! Jag går från sjuk mot frisk! Mitt liv förändras, det har förändrats något oerhört, och det är svårt att hänga med i svängarna. Jag kan reflektera och har insikter. Det ger mig styrka. Jag ska vara tydlig med min omgivningen och förklara hur jag mår. Men allra främst ska jag ta ett steg tillbaka både hemma och på jobbet. Jag är inte frisk ännu, jag arbetar på det. Det är fortfarande rehab som gäller, med träning, reflektion och vila. Jag ska inte förändra världen, inte ännu i alla fall. Nu lagar jag mitt bäcken!

Livskraft, i ett virrvarr just nu!