Vackert vinterväder

En sak som jag lovat sjukgymnast M. är att jag ska ut och gå. Det är en sak att fixa löpbandet inne på gymmet men helt annan sak att gå klara kalla skogspromenader eller trånga köpcentrum. Det vackra vintervädret lockar mer till det förra, och sagt och gjort har vi tagit bilen de 800 meter vi har till skogen. Varför trötta ut sig längs tråkiga villagator? Jag trivs i skogen, den gör mig lugn och med mina dubbskor och stavar klarar jag en liten promenad. Det är inte bäckenet som vållar mest problem utan snarare höger framfot och vänster armbåge. Tänk om jag kunde få gå på moln istället för glas? Kylan, -12, gör också muskulaturen mer stel men jag inbillar mig att det är mer av ett inkörningsproblem. Jag vänjer mig! Då är besöket på köpcentret under julrean betydligt värre. Stora, långa gallerior som är fullpackade med köplystna skrämmer mig. Igår behövde vi ta oss tvärs igenom en av de större galleriorna för att nå bion, och jag lovar att det var en väsentligt mer ansträngande fem minuters promenad än 20 minuter i skogen. Jag behöver det vackra runt omkring för att lugna mina sinnen. Men jag kan gå, även om jag ännu inte är helt framme!

Bedövande vackert!